Jag har inte kunnat rida på ett par veckor men nu är jag tillbaka i sadeln. Hade lektion i onsdags. Knaspållen var lite livlig och osamarbetsvillig första tio minuterna men sedan slappnade han av och jobbade jättefint.
Igår red jag ut för första gången på evigheter. Sedan jag damp i backen strax före jul har jag bara ridit ut ensam en enda gång eftersom självförtroendet fick sig en rejäl törn. Jag bestämde mig för att prova en ny tur och satte av. Vi hade bara varit ute en liten stund när vi red förbi ett hus där någon hade en motorsåg i full gång. Hästen blev lite orolig men jag strök honom på halsen, pratade lugnande med honom och manade på med skänkeln. Han knatade rakt förbi utan att skygga. Lite senare kom vi till en härlig skogsstig där vi galopperade lite. Tosspållen skyggade ordentligt inför en gren som ramlat på backen och tog ett rejält sidoskutt. Min instruktörs tjatande om att jag verkligen ska sitta på rumpan måste ha gett resultat för min bakdel rubbades inte en millimeter. Lite senare stötte vi på något superläskigt, nämligen en ormbunke som brutits av och hängde över stigen. Den knäppa hästen fick för sig att det var ett hästätande monster från en yttre galax, snurrade runt och travade iväg i motsatt håll. Jag vände honom och när han såg att monstret var kvar började han backa. Men efter lugnande prat, en ordentlig uppmaning att gå framåt från mina skänklar och en liten petning med spöet gick han förbi. Självklart fick han massor med beröm för att ha varit så modig. Ormbunkar är ju inte att leka med :)
Jag är fånigt stolt över att turen gick så bra och att vi klarade av otäcka saker som motorsågar, pinnar och ormbunkar!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar