Ormar, vattensalamandrar, Romeo och Julia

Skum titel på inlägget kan tyckas men det innefattar lördagens aktiviteter. Efter morgonpromenad med hundarna och frukost till både oss själva och fyrfotingarna åkte vi iväg till vår vält kurs om reptiler och amfibier. Det var verkligen en otroligt intressant kurs. Vi fick se flera kopparödlor, snokar, två huggormar, en ödla, en padda samt tre olika arter vattensalamander. Reptilerna samlades under plåtbitar som lagts ut på marken. Dessa värms upp av solen och reptilerna kryper under för att få värme. De första två fyrkanterna lyftes upp utan att det fanns så mycket som en skalbagge därunder. Men vid den tredje hade vi bättre tur. Där fanns en kopparödla som raskt plockades upp av kursledaren så att vi kunde ta oss en bättre titt på den. Efter en liten stund frågade han om någon ville hålla den och jag sträckte fram handen fort som attans. Nu kan jag se skilja på hanar och honor och jag kan även uppskattningsvis säga hur gammal den är. Med åldern utvecklar kopparödlan blå prickar på skinnet, det var helt nya kunskaper för mig. Vid nästa anhalt hittade vi en snok, även denna plockades upp för inspektion. Självklart höll jag i den också, jag var ju helt enkelt tvungen att ta vara på varenda chans att hantera en orm. Kopparödlor fanns det gott om och vi såg uppskattningsvis ett fyrtiotal under dagen. Höjdpunkten var huggormen, vi såg två stycken, honor båda två. Kursledaren plockade upp den ena med van hand. Jag blev förvånad över att hon var så pass lugn, hon försökte inte hugga en enda gång. Huggormar är fredliga varelser som bara biter om de blir trängda. Även om en huggorm biter så är det inte säkert att de sprutar in något gift, tydligen kan de skilja på försvarsbett och bett för att skaffa mat. När vi klarat av reptilerna gick vi vidare till amfibierna. Dessa hade kursledaren redan fångat in eftersom vi inte fick gå i närheten av dammarna som fanns på området. Han hade tre olika arter vattensalamander samt en padda. Den enda arten han inte fått tag på var en groda. Jag som sett så framemot att få inspektera en groda men åtta arter av nio möjliga är definitivt inte fy skam.

Jag håller i en kopparödla


Kopparödlan på lite längre avstånd

Kursledaren håller i en snok (som sedan lämnades över till mig)

Huggormshona på väg att släppas fri

Huggormen väldigt nära mina fötter - lägg märke till min gummistövel i högra hörnet

Maken fick in en närbild

En helt vanlig padda

Större vattensalamander

Och igen...

När vi sagt hejdå till ormarna och salamandrarna åkte vi hem för att duscha och byta om. Sedan tog vi tåget in till London. Innan föreställningen började hann vi med ett restaurangbesök också. Sedan var det dags för Romeo och Julia. Globe teatern är en helt otrolig byggnad, även om man inte gillar Shakespeare är det värt att gå dit bara för att titta på byggnaden. Föreställningen var magisk. Fantastiskt skådespeleri, tjusiga dräkter och otrolig koreografi. Ett besök på Globe teatern glömmer man inte i första taget, det är då ett som är säkert.

Snart lördag!

Ikväll är jag studsig och förväntansfull som en liten barnunge inför morgondagens aktiviteter. Längtar som en galen gnukalv. Klockan tio börjar vår fältkurs om amfibier och reptiler, vi hoppas få se nio olika arter på en och samma dag. Vi ska lära oss om deras boplatser, olika identifieringstekniker och annat skoj. Jag som bara älskar grodor och ormar, det är rena rama drömkursen. Väderförhållandena ser inte lysande ut men det gör ingenting. Jag har både gummistövlar och regnjacka. Självklart ska kaffetermosen packas också.

Efter att vi studerat grodor och ormar bär det av in till London med ett gäng vänner för att se Romeo och Julia på Globe teatern.

Kan det inte bli lördag snart!!!

Invasionen av svenskarna är över

Nu är vi tillbaka i vardagslunken igen efter att ha haft mormor, mamma och hennes sambo här i tio dagar. Det var verkligen jättemysigt att ha dem här och vi fick en fin tid tillsammans. Jag släpade dem runt halva Sussex för att titta på visningsträdgårdar, slagfält och lite annat. En shoppingtur hann vi också med samt en uppvisning i folkdans klockan fem på morgonen. Det sistnämnda var Morris dancing utfört av min vän Jill och hennes dansgrupp. Den första maj varje år samlas de på Ashdown Forest och dansar in soluppgången. I år tyckte jag att det skulle vara himla trevligt att titta på och eftersom händelsen inföll under tiden mina besökare var här tänkte jag att det skulle vara trevligt för dem att uppleva något som är typiskt engelskt och som de garanterat aldrig sett förut. Det käcka förslaget framfördes och mottogs med stor entusiasm. Dock var jag mindre entusiastisk när maken ruskade liv i mig tjugo över fyra på morgonen. Då kändes påhittet inte alls lika käckt och trevligt. Men efter intag av koffein och en kort promenad till höjden där dansen utfördes började jag bli människa igen. Det var en fantastiskt fin morgon, dimman reste sig ur dalgångarna och solen gick upp samtidigt som dansen började. Till vår stora lättnad märkte vi att det ine var bara vi som var tillräckligt knasiga för att gå upp så tidigt, vi uppskattade att det var runt tvåhundra personer som tittade på när soluppgången dansades in. Efteråt bar det iväg till puben för kaffe och mackor, även öl för en hel del. Öl klockan halv sju på morgonen kändes aningen magstarkt för min del så jag höll mig till kaffet.

Hundarna trivdes också mycket bra med besökarna. För deras del innebar det ju ytterligare tre personer som kunde gosa och leka med dem. Sadie låg i mammas och Rolands säng varje morgon. Hon tyckte att det var alla tiders med besökare som tillät henne att hoppa upp i sängen på morgonkvisten.

Det blev som sagt några besök till några av de fina visningsträdgårdarna som området har att bjuda på. Just nu blommar azaleor, rhododendrons och vildhyacinther för fulla muggar, det är helt otroligt fint. Här följer lite bilder, tyvärr kunde jag inte fixa blå himmel men man kan inte få allt här i livet. Tjusig blomsterprakt duger gott det med.

Massor med vildhyacinther.

Blomma på en stor buske som jag inte har en aning om vad den heter. Fin var den i alla fall.

Aprikosfärgad azalea.

En av de många rhododendrons.

En hel slänt med azaleor.

Ännu mera azaleor.

Vildhyacinther och en buske som jag inte har en susning om vad den heter. Tyckte bara att det var fint med det blå mot den gula busken.

Ännu en azalea.

Utsikt över sjön precis efter en regnskur.

Herrgården inbäddad av blåregn, azaleor och rhododendrons.