Regn och rusk

Jaha, så har värmeböljan tackat för sig och dragit vidare på nya äventyr. En kall nordanvind har ersatt den härliga vårvärmen. Nordanvindens polare regnet hade också anmält sig för tjänstgöring. I morse när jag var ute med hundarna duggade det lite och när jag någon timme senare kommit ner till stallet var det som om himlens portar öppnat sig. Regnet riktigt vräkte ner. Hästen såg inte alls speciellt road ut när han såg mig komma dragandes på sadeln och tränset. Men turen var på min sida och regnet upphörde. Hästen jobbade verkligen fint idag, han verkade väldigt angelägen att vara mig till lags.

På vägen hem från stallet hämtade jag den lilla krabaten på bilden här ovanför. Hon heter Maggie och hennes matte är även ägare till hästen. Maggie följde med mig hem eftersom matte hade fullt upp idag. Sadies uppsyn mulnade ordentligt när hon såg att jag hade en nykomling i form av hårboll med mig hem. Min bestämda lilla colliefröken var inte alls imponerad av mattes påhitt och det krävdes inte direkt en hundexpert för att se att hon önskade den nyanlända varelsen dit pepparn växte. Maggie tog dock väldigt lite notis om surtanten och satte glatt igång att göra sig hemmastadd. Sadies missnöje växte för varje minut och det dröjde inte länge innan hon gav mig en av sina mest förnärmade blickar. När det sedan blev dags att åka tillbaka till stallet blev Sadie om möjligt tio gånger surare för Maggie fick följa med istället för henne. Maken skulle iväg och jag ville inte gärna lämna Maggie ensam med queen bitch så hon fick följa med mig ner till stallet. Medan jag var borta satt Sadie nog och önskade att hon hade en voodoodocka i form av Maggie som hon kunde sticka nålar i. När jag kom hem igen blev Sadie inte alls speciellt glad över att se att hårbollen fortfarande hängde med. Till Sadies stora glädje blev Maggie hämtad strax före åtta. Jag tror knappast att avskedfrasen till Maggie var Välkommen åter!

Nej nu har en hel mängd bly samlats på ögonlocken så nu är sängen nästa anhalt.